Achillesinsertalgi

Synonymer
-
Andra stavningar
Akillesinsertalgi
Latin/Grekiska
-
Engelska
Insertional Achilles tendinitis/tendonipathy/tendonosis

BAKGRUND

Definition

Innefattar olika grad av tendinos i Achillessenefästet, bursiter och en prominent calcaneus.1

Epidemiologi

  • Tydligt associerad med fysisk aktivitet, framför allt löpning.1
  • Vanligast hos medelålders män.1
  • Cavovarusställning i foten är överrepresenterad.1
 

Patoanatomi

Achillestendinopati innefattar en degenerativ process med disorganiserat kollagen och mukoiddegeneration med minimalt antal inflammatiska celler.2

KLINISKA MANIFESTATIONER

Symtom

  • Patienten har bakre hälsmärta, svullnad, brännande känsla och stelhet i posteriora delen av hälen.2
    • Typiska symtom är morgonstelhet och igångsättningssmärtor som initialt minskar vid aktivitet, för att sedan återkomma.1
  • Progressiv svullnad/förstoring av beniga delen av hälen samt smärta vid direkt tryck från skorna.2
 

Status

Inspektion: Svullnad dorsalt över fästet.1
Palpation: Palpationsömhet dorsalt över achillesenefästet, oftast över mittlinjen.1,2

UTREDNING OCH DIAGNOS

Diagnos

Detta är en klinisk diagnos.1

Slätröntgen

  • Insertionsentesofyt.
    Kan påvisa benpålagring och/eller intertendinös kalcifikation som ses på lateralbilden.2
  • Kan vara intressant först vid operationsplanering.1
 

Magnetresonanstomografi (MRT)

  • Kan vara intressant först vid operationsplanering.1
  • Kan vara till hjälp för att bedöma omfattningen av degeneration av senan.2
 

HANDLÄGGNING

Icke-operativ Behandling

Indikation: Primär behandling hos alla.1
Metod:
  • Allmänt: Aktivitetsmodifikation, skobyte, inlägg med hälkudde och silikonhälskydd/hälkopp kan minska smärtan.2
  • Fysioterapeutisk träning: Rekommenderat initialt. Excentrisk träning ger sämre resultat än vid achillestendinos. Det finns dock svag evidens för att ramgång med långvarig fysioterapeutledd träning med tåhävningar till noll-plan (ej trappa) i minst 3 månader kan vara framgångsrik.1
  • Sklerosering: Anses vara mindre effektiv.1
  • Kortisoninjektion: Man bör vara försiktig med kortisoninjektioner med p.g.a risk för achillesseneruptur.1 Helst ska man undvika kortison.2
  • Stötvågsbehandling: Även om det användas, så saknas evidens för denna behandling.2
Utfall: Icke-operativ behandling kan vara framgångsrikt i cirka 50-70 % av fallen.2

Operativ Behandling

Indikation: Utebliven icke-operativ behandling som provats i 4-6 månader. Då rehabiliteringen är långvarig och krävande för patienten gäller strikta indikationer.1 
Metod: Inkluderar excision av retrocalkaneära bursan, resektion av en prominent tuberositas (calcaneushörn), debridering av degenerativ sena inklusive kalcifiaktioner.2
  • Bursa och övre bakre calcaneushörnet kan excideras, både öppet och artroskopiskt.1
    • Hos patienter med övervägande retrocalkaneär bursit finns svag evidens för acceptabla resultat.1
  • Där infästesbesvär dominerar är huvudsakligen två alternativ tillgängliga.1
    • Svag evidens finns för goda resultat vid avlösning av senfästet via en central incision. Senan återfästes efter att man tagit bort ärrvävnad, ben och förkalkningar.1
      • Om >50% av senan måste avlösas krävs suturankare för att sätta tilbaka achillessenan.2
      • FHL-sentransferering är indicerat om > 50 % av achillessenan excideras.2
    • Vid Keck och Kelly­-osteotomi tas en benkil ut ur calcaneus och hälsenefästet kan fällas framåt, varvid den dorsala prominensen minskar. Det finns bristfällig evidens för denna metod.1
Postoperativ behandling: Beror på ingreppet. Kan vara fri mobilisering eller till 8 veckors gipsning. Rehabiliteringen är långvarig och  kräver stort engagemang från patientens sida.1
1. Fotkirurgi – Elektiva operationer för patienter över 16 år. Nationella Rekommendationer. Svenska Fotkirurgiska Sällskapet, 2018
2. Thompson, S. R., & Miller, M. D. (2016). Millers review of orthopaedics, 7th Edition. Philadelphia: Elsevier, Inc.